Vad kostar kreditköp egentligen?
Kreditkort kan vara mycket nyttiga. De kan fungera som ett extra buffertkonto månader då hushållsekonomin får sig en törn.
Med ett kreditkort har du då möjlighet att ”låna” på kortet i stället för att ansöka om ett snabblån eller privatlån. Kreditkort är också utmärkta att använda på resan eftersom de ger ett extra ”lager” av konsumentskydd vid betalningar. De kan också ge fördelar i form av återbäring, bonuspoäng för flygresor med mera.
Kreditkort kan emellertid också utgöra en fälla – en mycket kostsam sådan därtill. I vissa fall kan det därför vara bättre att låna istället. Beroende på hur stort belopp du behöver, ansök nu och se vilken ränta du kan få.
Om du inte betalar din skuld till fullo börjar en kredit att rulla och den kommer med en kostnad. Med minimibetalningar kan krediten över tid kosta rejält. Exakt hur mycket berättar vi om nedan.
Kostnaden för att betala minsta möjliga belopp
För majoriteten av kreditkort på den svenska marknaden krävs en minsta månadsbetalning på 2-3% eller minst 200-300 kr. Det finns skillnader mellan olika kort, men de är i ärlighetens namn inte särskilt stora. Minsta möjliga belopp är vad du måste betala månadsvis för att krediten fortfarande ska vara aktiv och för att ärendet (så småningom) inte ska gå till inkasso.
Med dessa låga belopp för minimibetalningar tar det lång tid att betala tillbaka även små skulder. För större inköp kan det ta många år att bli skuldfri med minsta möjliga månadsbetalningar.
Exempel: Du köper en ny dator med kreditkortet. Prislappen för datorn är 13 000 kr. Skulle du betala 200 kr per månad tar det 65 månader innan din skuld för datorn är betald. Det är nästan fem och ett halvt år, och förmodligen är datorn kasserad vid det laget.
Med hög effektiv ränta skenar kostnaderna
I ovan exempel räknar vi inte med räntan. Räknar vi med den blir situationen ännu mer raffinerad. För att ge dig en klar bild av effekten på räntan måste vi först berätta hur krediträntan beräknas i förhållande till skulden.
Räntan beräknas enligt följande formel:
- Dela krediträntan i procent med 360 (dagar)
- Multiplicera resultatet med 30 (dagar)
- Multiplicera resultatet med den aktuella skulden.
Exempel: Det kreditkort du använder för att köpa din dator har en kreditränta på 16%. Om vi stoppar in den räntan i formeln får vi följande resultat:
- (0,16 / 360) = 0,00044
- (0,00044 x 30) = 0,0133
- (0,0133 x 13 000) = 173,33 kr
Om minsta belopp att betala varje månad är 250 kr kommer 173 kr att utgöras av ränta den första månaden. Det innebär att din skuld minskar med endast 77 kr. Att räntan är en sådan stor del av återbetalningen ger upphov till mycket stora kreditkostnader på sikt.
Notera att vi här, för att förenkla, bortser från att du normalt har en räntefri period på mellan 30-60 dagar på ditt kreditkort.
Den faktiska kostnaden över tid
Den faktiska kostnaden över tid med minsta möjliga månadsbetalningar blir alltid hög. Ju högre ränta och ju lägre betalning, desto mer betalar du totalt.
Vi fortsätter på exemplet med inköpet av en dator. Om det är 250 kr du betalar i månaden kommer du att få betala tillbaka datorn över 90 månader (7,5 år). Den totala kostnaden för krediten blir 22 500 kr. Om minsta belopp i stället är 200 kr blir återbetalningstiden 153 månader (12,75 år) och kreditkostnaden hela 30 600 kr.
Vad kan du göra i stället?
Det är nu förhoppningsvis solklart för dig att det är en dålig idé att låta krediten löpa månad efter månad.
Det du handlar med kreditkortet bör du betala tillbaka så fort du kan. Är just 13 000 kr, såsom i exemplet med datorn, för mycket att betala tillbaka månaden efter köpet, kan betalningen möjligen delas upp på ett par, tre månader.
Om du behöver dela upp betalningen på längre tid än så bör du nog fundera både en och två gånger kring om du verkligen har råd att göra inköpet.
Ett alternativ till köp med kreditkort är givetvis att köpa på avbetalning. Det är dock samma grundläggande principer som gäller. Samma sak gäller för kreditlån. Du bör helt enkelt betala tillbaka så fort du kan för att undvika extra, onödiga kostnader.
Låt räntan arbeta för dig
Som du ser är räntan den stora boven i dramat. Ränta finns dock i två varianter, nämligen kostnadsränta och intäktsränta. Med sistnämnda kan du få räntan att arbeta för dig.
200 kr eller 250 kr i månaden i sparande ger åtskilliga tusenlappar på sparkontot efter bara några år. Om du dessutom ser till att få lite ränta på pengarna växer totalen snabbare.
250 kr i månaden ger sammanlagt 3000 kr per år. Efter fyra års sparande med 1% ränta har du 12 212 kr på sparkonto, det vill säga nästan lika mycket som prislappen för datorn. Notera här att vi har räknat med 30% skatt på ränteintäkterna.
Sammanfattning
Ett köp med kreditkort kan bli mycket dyrt. Använder du dig av möjligheten till kredit under lång tid finns risken att köpet blir dubbelt så dyrt jämfört med om du hade betalat kontant.
Frestelsen att dela upp betalningen och bara betala minsta möjliga månadsbetalning kan vara stor, och visst är det bekvämt att betala kanske 200-300 kr i månaden, men du gör garanterat en stor förlust i längden.