Vart tar våra pengar vägen egentligen?

Har du någon gång funderat över hur stor del av din årsinkomst som går till exempelvis mat, transport eller nöjen? Idag finns det enkla och tillförlitliga hjälpmedel för dig i form av appar till smartphones och andra budgetverktyg. Du kan enkelt få fram statistik över dina intäkter och utgifter, och tillhör du skaran som älskar att gotta dig i statistik, diagram och siffror så är det perfekt för dig. Men när du har all statistik över din ekonomi, hur är den då i jämförelse med resten av befolkningen?

Kategorier för statistiken

För att statistiken som är inhämtad från Statistiska centralbyrån inte skall bli missvisande så behöver vi dela upp statistiken i olika hushållsgrupper och bostadstyper. Det är exempelvis uppenbart att en barnfamilj som bor i hyresrätt har mycket högre månadskostnader än ett sambopar utan barn som bor i en bostadsrätt. Samtidigt så finns det vissa delar i statistiken som inte helt följer det man kan tycka vore mest logiskt.

Bostadstyper

Bostadstyperna delas enklast upp i följande kategorier: Egna hem (hus, villa osv), hyresrätt samt bostadsrätt. Här följer inkomster och utgifter ett logiskt mönster på i stort sett alla punkter.
Husägare har de högsta inkomsterna och även de största utgifterna, följt av de som bor i bostadsrätt och slutligen boende i hyresrätter på tredjeplats. Det enda som avviker ifrån den rangordningen på utgifter är tobaksvaror. Det är den enda punkten där de som bor i hyresrätt har den högsta kostnaden.

Hushållsgrupper

Sedan har vi de olika hushållsgrupperna. Dessa följer inte ett helt givet mönster vilket man till en början kan tro. De olika grupperna vi omnämner i den här artikeln är ensamstående utan barn, ensamstående med barn, sammanboende utan barn, sammanboende med barn samt övriga.

Statistiken nedan talar för sig själv och ger dig en god fingervisning över de utgifter som respektive hushållsgrupp spenderar mest på. Jämför gärna med din egen hushållsekonomi i motsvarande kategori.

Noteringar

Statistiken är gjord av Statistiska centralbyrån år 2012, och kan därför inte anses som dagsfärsk. Dock finns det inget som tyder på att mönstret i statistiken förändrats även om kostnader och priser stigit sedan 2012.
För enkelhetens skull är även de kategorier med högst utgifter rödmarkerade och de med lägst utgifter grönmarkerade. Detta ger en lättöverskådlig uppfattning om respektive kategoris utgifter. Stämmer statistiken in på din egen ekonomi?

Källa: Statistiska centralbyrån