Var femte svensk har fått sämre privatekonomi
Under april steg arbetslösheten till 8,2 procent. Samtidigt uppger var femte svensk att de har fått sämre ekonomi sedan coronautbrottet, visar en undersökning som Kronofogden nyligen genomfört. Än så länge har myndigheten inte sett fler personer i sina register, men de befarar att antalet skuldsatta kommer öka med över 100 000 personer de närmsta åren.
”Vi behöver gå tillbaka till krisen i början av 1990-talet för att hitta en lika dramatisk situation. Risken är stor att vi nu står inför en liknande utveckling, trots att statsfinanserna är bättre och ränteläget lägre”, säger Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande. Hon poängterar dock att prognosen är osäker, även om många bevisligen står inför en tuff situation.
Kronofogden räknar med över 100 000 fler skuldsatta de kommande åren. Foto: Kronofogden
Hög skuldsättning bland svenska hushåll
De senaste två decennierna har hushållens skulder ökat mer än inkomsterna i Sverige och skuldkvoten (skulder i procent av inkomst) ligger idag på en rekordhög nivå. Från en skuldkvot på ungefär 110 procent år 2000, till närmare 190 procent idag.
Om man jämför hushållens lån per capita i Europa hamnar Sverige på en andraplats, efter Danmark. Det visar statistik från SCB. I takt med att bostadspriserna i Sverige har stigit (och räntan har förblivit låg) har även skuldsättningen ökat. Den höga skuldsättningen är hanterbar så länge räntorna förblir låga och hushållen har en stabil privatekonomi med låg arbetslöshet.
När något dock händer i samhället som gör att arbetslösheten ökar kraftigt är högt skuldsatta hushåll extra känsliga. Som ett resultat av detta kan antalet skuldsatta hos Kronofogden öka. Nu befarar myndigheten att effekterna av coronapandemin kan bli lika allvarliga som efter finanskrisen på 90-talet. Då ökade antalet skuldsatta med 100 000 mellan 1992 och 1994.
En sjundedel saknar pengar för oförutsedda utgifter
Vid årsskiftet fanns cirka 4 procent av den vuxna befolkningen registrerade hos Kronofogdens. Det är det lägsta på nästan 30 år, vilket till stor del beror på att vi har haft en längre tid av låga räntor och starka statsfinanser. Trots ett starkt utgångsläge uppger 21 procent av deltagarna i Kronofogdens undersökning att deras ekonomi har försämrats sedan virusutbrottet.
Drygt en fjärdedel har inte sett en förändring än, men tror att deras ekonomiska situation kommer försämras inom det närmsta halvåret. Värst drabbade är de som redan har en ansträngd ekonomi med små marginaler, som arbetslösa och egenföretagare. Bland dem är det 37 respektive 33 procent som redan har fått en sämre ekonomi den senaste månaden.
Var tredje ensamstående förälder räknar med en sämre privatekonomi under det kommande halvåret och saknar en buffert för att skydda sig mot oförutsedda händelser. Av alla de tillfrågade uppger totalt 14 procent att de inte har en sparbuffert, vilket oroar Kronofogden. I takt med att konkurser och varsel ökar kommer allt fler behöva prioritera bland sina räkningar.
Kronofogden: ”Våga be om hjälp”
Samtidigt som Kronofogden förbereder sig inför en kraftig ökning av antalet ärenden satsar de också på att förebyggande arbete. Både för att sprida ökad kunskap i privatekonomi och för att uppmärksamma skuldfällor och förbättra regelverket.
Christina Gellerbrant Hagberg ger sitt bästa tips till de som har svårt att få pengarna att räcka: ”Agera direkt och våga be om hjälp. Ta kontakt med banken, hyresvärden eller den du är skyldig pengar och säg som det är. Kanske kan ni komma överens om att dela upp betalningen eller hitta en annan lösning.” Det finns också hjälp att få hos kommunens skuldrådgivare.
Relaterad läsning: Så bör du tänka kring privatekonomin