Svenskar har näst mest lån – efter Danmark
De svenska hushållens höga skuldsättning är något som har diskuterats flitigt under 2010-talet. Flera nya regleringar har införts som ett sätt att minska skuldsättningen, däribland amorteringskraven på bolån. Trots det har de svenska hushållen näst mest skulder per capita i Europa – bara danskarna har en högre skuldsättning. Det visar en undersökning från SCB.
Bolånen har ökat i takt med bostadspriserna
I Sverige har vi ett årtionde bakom oss av låga räntor och alltjämt stigande bostadspriser. Det har gjort att skuldsättningen gradvis har ökat, med majoriteten av skulderna bestående av bostadslån. En hög skuldnivå kan bli problematiskt eftersom det gör hushållen mer känsliga för förändringar i samhällsekonomin. Som vid en ekonomisk kris där arbetslösheten ökar.
En analys som SCB gjort visar att svenska hushåll har näst högst skuldsättning per capita bland en rad europeiska länder. Flera av Europas största ekonomier, såväl som några grannländer, ingår i jämförelsen. Men bara Danmark har mer lån i förhållande till antal invånare än Sverige. I ekonomier som Frankrike och Tyskland är lån per capita betydligt lägre.
Vid årsskiftet 2019 uppgick den svenska skulden till cirka 427 000 kronor per invånare. Motsvarande siffra var då drygt 620 000 kronor i Danmark, alltså nästan 200 000 kronor mer i genomsnittlig skuld. På en tredje plats kommer Nederländerna, och på en sjätte och sjundeplats kommer Frankrike och Tyskland med drygt hälften av den skuldsättning vi har i Sverige.
Amorteringskrav för att minska skulderna
En möjlig anledning till varför Danmark och Nederländerna ligger så högt på listan är enligt SCB att de båda hade en kraftig uppgång av bostadspriserna under 2000-talets första årtionde. Något som sedan ledde till stora prisfall efter finanskrisen.
I Sverige har den stora uppgången av bostadspriserna framförallt skett under 2010-talet då hushållens skuldsättning har ökat i takt med att bostäder blivit dyrare. Som ett sätt att sänka svenskars belåningsgrad infördes 2016 ett amorteringskrav, vilket sedan skärptes 2018. Enligt dessa krav måste bolånetagare amortera mer beroende på belåningsgrad och inkomst.
Höga skulder i förhållande till inkomster
Även i fråga om högst skuldkvot ligger Danmark, Sverige och Nederländerna i topp tre. Skuldkvoten är relationen mellan skulder och inkomster. Ju större skuldsättning en person har i förhållande till sin inkomst, desto högre är skuldkvoten.
En hög skuldnivå behöver inte leda till problem så länge inkomsten också är hög. Men eftersom Sverige har en mycket hög skuldkvot innebär det att svenska hushåll har stora skulder i förhållande till sin inkomst. Det var av denna anledning som Finansinspektionen valde att skärpa amorteringskravet och på så sätt avskräcka hushåll från att teckna för stora bolån.
Konsumtionslån har ökat i popularitet
I regel är det bostadslånen som utgör den största delen av hushållens skulder, både i Sverige och i resten av Europa. Trots det är det konsumtionslånen, som exempelvis privatlån och snabblån, som ökar mest i Sverige. I april 2020 ökade bolånen med 5,4 procent, medan tillväxttakten för konsumtionslån var på 7,4 procent. Det enligt SCB:s Finansmarknadsstatistik.
En möjlig förklaring till konsumtionslånens ökade popularitet är just amorteringskraven som har gjort det dyrare att utöka sitt bolån för att till exempel bekosta en större renovering hemma. Istället väljer många att finansiera renoveringen med ett privatlån, vilka kan tecknas på belopp ända upp till 600 000 kronor och som inte omfattas av samma krav på amortering.