Skuldkvot
Skuldsättningsgraden hos den svenska befolkningen har länge varit en het fråga, därför har vi på Lånapengar.com satt ihop den här guiden om skuldkvot. Grunden i frågan är att vi svenskar är för högt belånade. År 2014 var Sverige det näst högst belånade landet i världen på 295% av BNP, det vill säga strax över Spanien på 293% och under Japan som låg på hela 393%. Som ett resultat av detta kom en föreslagen lösning på problemet som blev ett så kallat skuldkvotstak för bolån.
Vad är skuldkvot?
Skuldkvoten är en benämning på hur skuldsatt ett hushåll är. Desto högre skuldkvot, desto mer skuldsatt är hushållet. För att räkna ut kvoten använder vi hushållets totala skulder och dividerar denna med hushållets inkomst på ett år efter skatt.
Kvoten multiplicerar man med 100 för att få resultatet i procent.
Till den årliga inkomsten räknas alla inkomster efter skatt, det man kallar för disponibel inkomst, och den innefattar bidrag såsom barnbidrag och bostadsbidrag. Bland totala skulder räknas alla hushållets skulder som bolån, privatlån, snabba lån och kreditkort etc. I slutändan ser ekvationen ut så här:
(Totala skuld (kr) / Disponibel inkomst per år (kr)) x 100 = Skuldkvot (%)
Låt oss säga att du har en årlig disponibel inkomst på 240 000 kr efter skatt och en total skuld på 1 000 000 kr.
(1 000 000 kr / 240 000 kr) x 100 = 417%
417% är en relativt hög skuldkvot och innebär att man är skuldsatt ca fyra gånger sin årliga inkomst. Med en så pass hög skuldkvot bör med en gång ta åtgärder för att hantera skuldsituationen.
Bästa privatlån
- Accepterar betalningsanmärkningar
- Många samarbetsbanker – 35 st!
- Krävs bara en kreditupplysning
- Personlig service och rådgivning
-
- Vara minst 18 år gammal
- Ha en månadsinkomst på minst 10 000 kr
- Vara anställd (fastanställd, egenföretagare eller pensionär)
- Skuldfri hos Kronofogden i minst 6 månader
- Det är bra men absolut inget krav att du är fri från betalningsanmärkningar
- Populär låneförmedlare
- Accepterar betalningsanmärkningar
- Välkända
- God service
- Samtliga ovanstående krav
- Låntagaren måste ha en fast inkomst från arbete eller pension
- Låntagaren måste inneha en årsinkomst på minst 110 000 kr
- Låntagaren måste ha varit skuldfri från Kronofogden de senaste 6 månaderna
- Enkel och snabb låneansökan
- Rådgivning hela vägen
- Hjälper dig samla dina lån
- Du måste vara 18 år
- Du måste ha en årsinkomst på minst 120 000 kronor
- Du måste vara bosatt i Sverige
- Du behöver BankID för att ansöka om lån
- Trygg och stabil långivare
- Erbjuder kreditkort
- Minst 23 år
- Ej betalningsanmärkningar
- Svensk medborgare
Skuldkvoten i Sverige
I Sverige har över 590 000 hushåll en skuldkvot som överstiger 300%, vilket motsvarar ca 40% av alla hushåll med bolån enligt Riksbanken. Denna siffra stiger hos nya bolånetagare vars motsvarande andel är nästan 60%. Drygt en tiondel, cirka 170 000 hushåll hade år 2014 en skuldkvot på 600% eller mer. De har alltså skulder som motsvarar 6 års totala inkomst.
Svenskarnas höga skulder gör oss speciellt svaga för förändringar i räntorna. För att betala en ränta på ca 2% krävs ungefär 8% av ett hushålls disponibla inkomst.
Skulle räntan gå upp till mer normala nivåer som 6% skulle räntebetalningarna öka till ungefär 25% av hushållets disponibla inkomster enligt Riksbanken.
Låt oss säga att vi har ett hushåll med en skuldkvot på 600% från lån på drygt 2 miljoner och en disponibel inkomst på 360 000 kr per år.
En ränteökning från 2% till 6% skulle leda till en räntekostnad från 2500 kr till 7500 kr per månad. En ökning till 8%, som den var under 90-talet, så skulle räntebetalningarna uppgå till ungefär 35% av den disponibla inkomsten. Det vill säga cirka 10 000 kr per månad.
Den genomsnittliga skuldkvoten ligger på det, inte lika farliga, 170% för alla Sveriges hushåll. Men exkluderar vi de hushåll som är skuldfria hamnar det på 366% i hela landet.
Det är svårt att säga vad en rimlig skuldkvot bör ligga på, men man kan säga att man helst vill ha den under 400% och absolut inte över 600%.
Skuldkvotstak
För att motverka svenskarnas skuldsättning föreslår Finansinspektionen ett skuldkvotstak. Vad taket innebär är att hushåll får en maxgräns på vad de får låna från banken.
Ett skuldkvotstak på 600% som FI föreslår skulle innebära att man inte får ta mer lån än 6 gånger sin disponibla inkomst. Flera banker, inklusive SEB, Swedbank och Danske Bank, har uppgett att de har infört ett skuldkvotstak likt det av FI:s design. Dock med en viss modifikation. Bankernas skuldkvotstak ligger på mellan 500 till 600% av hushållets bruttoinkomst. Det vill säga inkomsten innan skatt, till skillnad från Finansinspektionens rekommendationer.
Som en följd av dessa skillnader måste vi förändra våra tidigare kalkyler. Ett hushåll med 240 000 kr i disponibel inkomst och lån på 1 000 000 har enligt bankernas räkning inte en skuldkvot på 417%, utan en mycket lägre.
I runda svängar kan man säga att en person med 240 000 kr i disponibel inkomst hade dryga 324 000 innan skatt. Ändrar vi nu vår beräkning får vi nu:
(1 000 000 kr / 324 000 kr) x 100 = 308%
Hushållets skuldkvot har nu gått från 417% till 308%, utan några förändringar i inkomst eller skuld.
Det positiva med att räkna på detta sättet är att man nu kan låna mer jämfört med de tidigare beräkningarna. Problemet blir dock att allt fler hamnar i just den riskabla positionen där ränteökningar kan skapa ödesdigra situationer för dem med som tagit alldeles för stora skulder.
En skuldkvot på 308% är naturligtvis mycket bättre än en på 417%. Men man måste tänka på att man fortfarande har lika mycket i disponibel inkomst i de båda räkneexemplen.
Något som skuldkvoten inte tar hänsyn till är tillgångar. Det spelar alltså ingen roll om du sitter på ett hus värt flera miljoner, din skuldkvot blir fortfarande lika hög som en person som tjänar lika mycket och har lika mycket i lån som dig.
Detta är särskilt problematiskt för äldre människor som bor i sina gamla hem men saknar någon märkvärdig inkomst.
Hur sänker jag min skuldkvot
Tittar du på kalkylen som visar din skuldkvot kan du se att svaret är rätt enkelt. Täljaren måste bli mindre eller så måste nämnaren bli större. Det vill säga: skulderna måste bli mindre eller så måste inkomsterna bli större.
Den enklaste vägen för att bli av med dina skulder är att börja amortera på dem. Desto fortare du blir av med dina skulder, desto fortare sjunker din skuldkvot.
När det kommer till att höja inkomsten finns det en mängd olika strategier. Du kan förhandla om högre lön, du kan byta jobb eller du kan hitta en alternativ inkomst.
Hur mycket får jag då låna?
Det är främst din inkomst som avgör hur mycket du får låna. Bankernas skuldkvotstak ska se till att svenskarna inte belånar sig i samma utsträckning som tidigare. Dock innebär detta även att det är mycket svårare för människor att ta de lån som de behöver för att kunna köpa en bostad. En nybliven civilingenjör som tjänar 32 000 kr i månaden kan låna för att ha råd med att köpa en bostad för dryga 2 miljoner.
Den starkaste kritiken mot skuldkvotstaket är att det är ännu svårare att låna till sin första bostad under de nya reglerna, eftersom din första inkomst oftast är låg och den första lägenheten kanske inte är lika billig.
Dock gäller skuldkvotstaket just nu endast hos en del banker. Det går alltså fortfarande att låna över taket av andra långivare och banker som ännu inte har infört ett skuldkvotstak. Att komplettera sitt bolån genom att låna till kontantinsatsen med ett privatlån går fortfarande, precis som tidigare.
Den nyblivne civilingenjören kan på så sätt först ta ett bolån på 2 miljoner från en av bankerna med skuldkvotstak. Om denna summa, plus kontantinsatsen, inte räcker till bostaden kan civilingenjören låna upp till 600 000 kr i privatlån.
Med en total summa på 2 600 000 kr plus kontantinsats har nu civilingenjören en mycket större sannolikhet att faktiskt ha råd med sin första bostad.