Lån under 2 000 kronor leder oftare till inkasso
Lån som tas på belopp under 2 000 kronor hamnar fem gånger oftare hos inkasso än lån på över 200 000 kronor. Hela 4,5 procent av lånen leder till inkassokrav redan under återbetalningstidens första månader. Dessutom är unga under 25 år kraftigt överrepresenterade, med en än högre siffra. Det visar konsumtionslånerapporten från Finansinspektionen (FI).
Men varför är det så, och vilka åtgärder skulle kunna komma åt problemet? Det tittar vi närmare på i den här artikeln.
Jämför snabblån och privatlån direkt
Från snabblån till fakturaköp
De små krediterna blir allt fler. Under de senaste tio åren har smålån och fakturaköp växt från fyra miljarder till 50 miljarder. Ökningen kan kopplas till hur enkelt det är idag att teckna ett lån eller kredit, samt den växande e-handeln de senaste åren.
Men beteendemönstren kring småkrediter håller på att förändras. Det verkar som att snabblån, också kallade SMS-lån, sakta är på väg att fasas ut. Den 1 september 2018 förändrades förutsättningarna för denna typ av lån. Då infördes bland annat begreppet högkostnadskredit, samt ett räntetak, ett kostnadstak och nya regler för kreditprövningar och marknadsföring.
De negativa effekterna av snabblån som dämpades av lagändringen verkar dessvärre ha ersatts av ett nytt problem: fakturaköp. FI:s rapport visar att en högre andel av de som handlar på faktura hamnar hos inkasso jämfört med andra.
Näthandeln gör att det blir enkelt att handla på faktura, speciellt när det gäller mindre köp. Men det många kanske inte tänker på är att dessa leder till nya kostnader när de avbetalas eller blir försenade. Det är lätt att skulderna börjar växa.
Myndighetens kartläggning visar också att många tar nya lån för att täcka befintliga skulder, vilket leder till en skuldspiral.
Dubbelt så många unga hamnar hos inkasso
Rapporten visar att unga är mer utsatta i frågan än andra grupper. Andelen under 25 års ålder som har svårt att betala sina fakturor är dubbelt så stor som hos befolkningen i stort. Detta är ett tecken på en problematisk inställning till kreditköp.
Dessutom är det besvärande att unga drar på sig skulder som de har svårt att betala tillbaka. Många riskerar då att tidigt fastna i djup skuldsättning som kan vara livet ut. Det kan ha stora följder, både för det egna livet och samhället i stort.
Läs mer: Så mycket dyrare blir din obetalda räkning
FI kräver bättre kreditprövningar
Enligt FI är det här ett tecken på att kreditprövningarna måste förbättras. Så vad kan göras för att komma åt problemet? FI har tidigare efterlyst en utredning kring ett nationellt kreditregister som ska göra det lättare att få grepp om personers hela skuldbild. Dessutom har just de problematiska fakturaköpen inget krav på ordentlig kreditprövning, skriver myndigheten.
Därför påbörjas nu ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för hur långivare ska bedöma låntagarnas betalningsförmåga. Dessa riktlinjer beräknar myndigheten ska vara klara till sommaren 2021 och det återstår att se vad de komma innebära.
Läs mer: Diskussionen om ett samordnat kreditregister
Samlingslån kan vara en möjlig lösning
Något som är intressant gällande små och stora lån är att hälften av lånen över 200 000 kronor är så kallade samlingslån, enligt FI:s kartläggning. Dessa har alltså använts för att samla och lösa små lån och krediter. Ofta gör det att låntagarens lånekostnader minskar. Dessutom betalas privatlån i denna storlek tillbaka i fem gånger större utsträckning än smålån.
Om du har många små och dyra krediter kan det finnas flera bra anledningar att samla dina lån. Dels kan du få ditt nya lån till lägre ränta som gör att du sparar i räntekostnader, samtidigt som du slipper betala flera olika aviseringsavgifter.
Det blir också lättare för dig att hålla koll på betalningarna och du får en tydligare överblick över din totala skuld.