Nu höjs räntorna på privatlån
Strax före jul höjde Riksbanken sin styrränta (reporäntan). Höjningen var på 0.25 procentenheter och innebär att styrräntan numera ligger på -0.25%. Det handlar fortfarande om en historiskt extremt låg ränta, men den första höjningen på många år kan ändå innebära en hel del konsekvenser för låntagare i Sverige. Reporäntan är nämligen styrande för alla räntor i samhället, inklusive räntor på privatlån, bolån, ränta på sparkonto med mera.
Flera långivare, såväl stora bolåneföretag som mindre nischbanker, har redan gjort ändringar i prissättningen på sina lån. Om du har privatlån och/eller bolån har du kanske redan märkt detta. Vi är nu i början av en period då Riksbanken kommer att höja sin styrränta kontinuerligt. Frågan är vad det får för direkt effekt på blancolånen?
I den här artikeln kan du läsa mer om:
- Rörliga räntor och privatlån
- När en långivare kan höja räntan
- Skillnad mellan upplåningskostnad och övriga kostnader
- Räntehöjningar på privatlån – exempel
- När räntan höjs nästa gång samt prognoser för räntebanan
Privatlån löper med rörlig ränta
Vad kanske inte alla känner till är att blancolån alltid löper med rörlig ränta. Detta betyder att räntan inte är fast utan kan ändras löpande. Några större toppar och dalar handlar det emellertid inte om. Det är inte som att en mycket liten höjning från Riksbankens sida gör att långivarna adderar flera procentenheter till sina priser.
För ett låneavtal finns alltid en räntesats angiven. För ett privatlån kan det till exempel handla om siffror som 7,25% eller 10,95%. Denna räntesats är den som beslutades när lånet beviljades. I avtalsvillkoren står dock alltid att läsa att räntan kan höjas om upplåningskostnaderna för långivningen ökar. En höjning av reporäntan, vilken i sin tur påverkar marknadsräntorna, kan ge upphov till dyrare lån.
Alla privatlån och andra lån med rörliga räntor blir dyrare om Riksbanken höjer räntan.
När kan en långivare höja räntan?
En långivare kan alltså inte göra en ändring i sina priser när som helst eller hur som helst. Det krävs att upplåningskostnaderna för långivaren ökar. Om upplåningskostnaderna ökar, har en långivare såsom till exempel ett kreditmarknadsbolag verksamt inom privatlån, möjlighet att ”föra vidare” denna extra kostnad till kunderna.
Vad innebär då upplåningskostnader mer exakt? Upplåningskostnader är alla kostnader som handlar en långivares inlåning. De pengar som banker och kreditmarknadsbolag lånar ut har man i sin tur lånat in.
Det finns två sätt att låna in, nämligen att låna av andra banker och att låna av insättare (på sparkonton). Majoriteten av långivare kombinerar dessa två sätt. Båda de typer av räntor som långivaren betalar höjs om Riksbankens reporänta höjs.
Upplåningskostnader och övriga kostnader
Banker och kreditmarknadsbolag har även andra kostnader. Dessutom vill alla långivare göra en vinst. En långivare får inte höja räntan på grund av faktorer som ökad risk, en större administration eller en önskan om högre vinst.
Det betyder att en långivare egentligen inte kan höja priset på ett befintligt billån eller bolån i annat fall än om Riksbanken nyligen har beslutat att höja styrräntan. Det ger en slags förutsägbarhet för lånekunderna.
Räntehöjningar för privatlån – exempel
Det är lätt att tro att en höjning från Riksbanken på exempelvis 0.25 procentenheter omedelbart gör alla privatlån just 0.25 procentenheter dyrare. Visst finns en mycket tydlig koppling, men det är inte som att räntorna på privatlån slaviskt följer förändringar i styrräntan.
Vad som är helt klart är dock att priset för att låna alltid blir högre efter en höjning av reporäntan. Om det handlar om exempelvis 0.10 eller 0.45 procentenheter beror helt på hur upplåningskostnaderna förändras.
Under januari månad var det flera kreditmarknadsbolag och banker som höjde räntan på sina privatlån. Vissa höjde med bara någon tiondels procentenhet medan andra höjde priset på befintliga lån med upp till 0.50 procentenheter.
Exempel: Du beviljades ett blancolån på 100 000 kr i augusti 2018 till en ränta på 5,85%. På grund av Riksbankens nya reporänta höjde långivaren räntan med 0.30 procentenheter. Den nya räntan är således 6,15% och du är skyldig att betala detta pris tills något annat meddelas.
En långivare måste meddela låntagare om höjningar i god tid innan de börjar gälla.
Vad innebär då några tiondelar av en procentenhet i kronor och ören? Egentligen inte så mycket, förutsatt att lånen inte är på mycket stora belopp. I exemplet ovan ökar priset på privatlånet med 300 kr per år om vi räknar bort ränteavdraget. För bolån kan situationen i stället naturligtvis bli betydligt mer besvärlig. En tiondels ökning innebär nämligen ett par tusenlappar på varje lånad miljon.
När höjs räntan nästa gång?
Ett par dagar efter varje så kallat penningpolitiskt möte (då Riksbanken beslutar om eventuella ändringar i styrräntan), presenteras en penningpolitisk rapport. I denna presenterar Riksbanken skälen för sina beslut tillsammans med prognoser inför framtiden.
I den senaste penningpolitiska rapporten finns att läsa att centralbanken kommer att gå mycket försiktigt fram med räntehöjningar. Den så kallade räntebanan kommer att vara svagt stigande under de kommande åren och enligt prognosen kommer reporäntan nå 1% någon gång sent under 2021 eller tidigt under 2022. Osäkerhetsintervallet är dock stort, och räntebanan är långt ifrån fast.
Enligt prognosen siktar Riksbanken på att göra en andra höjning under det andra halvåret 2019. Det innebär i så fall förmodligen nollränta i slutet av året.
Skulle inflationen öka i snabbare takt än vad Riksbanken har räknat med kan räntebanan emellertid bli lite brantare. Detsamma gäller om ekonomin fortsätter utvecklas positivt. En negativ ekonomisk utveckling kan i stället innebära att centralbanken skjuter fram tidpunkten för nästa höjning.