Upplysningscentralen har blivit finskt

Internationaliseringen av bank- och finansvärlden pågår i en rasande takt. För oss svenskar har vårt grannland i öster, Finland, intressant nog varit på tapeten lite extra på sistone. Det började med att Nordeas aktieägare röstade för en flytt till Finland. Den främsta anledningen till det är att Finland i motsats till Sverige ingår i EU:s bankunion. Den finska kopplingen fortsatte sedan med försäljningen av Upplysningscentralen AB till finska Asiakastieto.

Att Upplysningscentralen AB (populärt kallat UC) har sålts till en finsk aktör är en nyhet som har gått långt under radarn i svensk media. Inte ens den som brukar inhämta information från Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet har förmodligen fått nys om nyheten. Vill du veta detaljerna kring köpet samt om det ger upphov till några direkta effekter? Här får du alla svar och detaljer.

Samgående till ett värde av 3,5 miljarder

Det var den 24 april som UC gick ut med ett pressmeddelande om att UC och Asiakastieto, som är en finsk motsvarighet till UC, ska gå samman. Bolaget ska i fortsättningen gå under namnet Asiakastieto, men den svenska verksamheten kommer att drivas vidare som vanligt med det gamla namnet.

Anledningarna till samgåendet, som innebär att UC:s nuvarande ägare säljer aktier i UC AB och tilldelas aktier i Asiakastieto, är flera. I en pressrelease nämns bland annat att affären ger utrymme att fortsätta satsa på digitala tjänster och automatiserade affärs- och kreditinformationslösningar.

Samgåendet kommer inte som en överraskning för dem som har insyn i branschen. De båda ledande aktörerna inom kreditinformation och -tjänster i Sverige respektive Finland har sedan länge ett ganska tätt samarbete.

Värdet av affären är totalt 3,5 miljarder svenska kronor. Det nya bolaget/den nya koncernen kommer att noteras på Nasdaq-börsen i Helsingfors. Genom samgåendet blir alltså UC en del av ett börsnoterat bolag, vilket inte har varit fallet tidigare.

Storbankerna garant för säker kreditinformation

Webbtidningen Realtid är en av de få mer kända tidnings- och finanssajterna som har uppmärksammat affären. Man har i en artikel tittat närmare på Asiakastietos uppköp av UC och bland annat noterat särskilt vad storbankerna har kommunicerat kring samgåendet.

Kontentan är att det faktum att storbankerna tar ett ägande och styrelseplatser i det nya bolaget innebär att bankerna kommer att fortsätta att ha ett avgörande inflytande över hur bolaget drivs framgent. Bankerna lägger särskilt fokus på att UC ska fortsätta drivas som tidigare med de tjänster både företag, organisationer och privatpersoner känner till.

Vad det verkar kommer vi privatpersoner inte att märka av någon förändring. Kopior av kreditupplysningar för kreditansökningar för exempelvis privatlån kommer att fortsätta skickas från UC AB och all den information som kreditupplysningsföretaget har om oss kommer att fortsätta samlas och kommuniceras som tidigare.

En fin affär för ägarbankerna

Det är inte många som känner till att Upplysningscentralen ägs av de svenska storbankerna. Bolaget grundades 1977 med affärsidén att dels hjälpa ägarbankerna själva med kreditupplysningar, dels sälja liknande tjänster till andra aktörer. Det var SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank som grundade UC AB.

Affären har givetvis gett stora klirr i kassan hos de fyra huvudägarna. Enligt siffror från Realtid kommer alla de fyra bankerna att erhålla en större vinst vid försäljning av aktierna samtidigt som de kommer att stå kvar som ägare till en del av UC/Asiakastieto. Även Danske Bank och Länsförsäkringar, som äger mycket små andelar i UC, säljer sina aktier med vinst.

Är även andra strukturaffärer på gång?

Samgåendet mellan UC och Asiakastieto aktualiserar en fråga kring om det kommer att ske fler strukturaffärer bland kreditupplysningsföretagen i framtiden. Är den svenska ekonomin stor nog att husera den handfull olika kreditupplysningsföretag som idag verkar inom landets gränser?

De mest namnkunniga leverantörerna av kreditinformation i Sverige idag är Creditsafe och Bisnode Kredit. Att de har en ganska stark position beror mycket på att de möjliggör kreditkontroll för lån som inte kräver någon kreditupplysning hos UC, men de har även en bred palett av exempelvis företagstjänster.

Bisnode Kredit omsatte under 2016 cirka 320 miljoner kronor. Creditsafe i Sverige (bolaget har utländskt ägande) omsatte samma period ungefär 121 miljoner. Dessa siffror kan jämföras med UC AB:s omsättning för 2016 på ungefär 680 miljoner.

Förutom dessa aktörer finns två ytterligare bolag som har tillstånd för kreditupplysningsverksamhet från Datainspektionen. Det handlar om AB Syna och Alektum (Decidas). Dessa två spelare har en mycket blygsam omsättning. AB Syna omsatte 2017 exakt 28 miljoner medan Alektum Risk Management AB omsatte knappt 14 miljoner.

Det är inte svårt att tänka sig att Syna och Alektum kan vara troliga uppköpskandidater i det fall Bisnode och/eller Creditsafe önskar öka sitt kundunderlag, få in ny kompetens eller arbeta mot nya kundgrupper.

Källor: Artikel hos Realtid, pressmeddelande från UC AB