Bolånetak – så funkar det

Om du funderar på att köpa bostad och behöver ta ett lån är det viktigt att känna till bolånetaket. Det avgör nämligen hur mycket du kan låna och därmed även vilken typ av bostad du kan köpa. Häng med så förklarar vi.

Bolånets funktion

När man ska köpa bostad och inte kan finansiera hela bostadsköpet själv ansöker man om bolån. Vid ett bolån fungerar själva bostaden som säkerhet.

Anledningen till att det har blivit så vanligt att lämna bostäder som pant är just att fastigheter över tid i princip alltid ökar i värde, i regel mer än så gott som all annan egendom. Därför har det varit förmånligt för såväl den som lånar som den som lånar ut att ha bolån som en del av samhällsekonomin.

Finansinspektionens beslut

Problemet med att det är förmånligt både att låna ut och att låna till bostäder är att det kan vara lätt att överbelåna, det vill säga, att låna mer än vad man faktiskt har råd med. Enligt vissa rapporter har svenska befolkningen väldigt hög skuldsättningsgrad i jämförelse med andra europeiska länder.

För att minska hushållens skuldsättningsgrad valde Finansinspektionen att införa en åtgärd 2010 – det är här som bolånetaket kommer in i bilden. FI valde nämligen att sätta ett tak för hur mycket ett bolån kan uppgå till. Det beslutades att taket skulle sättas i förhållande till bostadens värde.

Hur funkar bolånetaket?

Bolånetaket innebär att man kan som mest belåna 85 % av en bostads värde. Konsekvensen är att en köpare alltid måste kunna finansiera minst 15 % av köpesumman på egen hand. Om man inte har tillräckligt med kapital för att det ska uppgå till 15 % av en bostads värde kan man alltså inte köpa bostaden.

Bolånetaket innebär alltså att köpare måste kunna lägga det som vi kallar för kontantinsats.

Vad gällde innan bolånetaket?

Innan taket infördes var det möjligt att belåna mycket mer av bostadens värde. Före 2010 kunde man låna till merparten av köpeskillingen med ett så kallat bottenlån som kunde uppgå till max 75 % av värdet. Bottenlånet kan jämföras med dagens bolån, eftersom det utgjorde den största delen av bostadens pris samt kunde erbjudas till en låg ränta.

Skillnaden var att man även kunde låna till mer av köpeskillingen med ett topplån. Topplånet togs också med fastigheten som pant, men eftersom topplånet innebar att man belånade fastigheten i hög grad ökade risken med lånet för långivaren. Därför hade topplånet högre ränta än bottenlånet.

Privatlån som alternativ till topplån

Om du har svårt att spara ihop till kontantinsatsen kan du undersöka om du kan beviljas ett privatlån – privatlån kan uppgå till 600 000 kr och tas utan säkerhet. Kostnaden för lånet är avsevärt högre än ett traditionellt bolån, men fördelen är att du inte behöver lämna någon säkerhet och kan använda lånet till vad du vill. Du kan jämföra privatlån här.

Konsekvenserna av bolånetaket – och dess framtid

Bolånetaket har inneburit att man inte kan finansiera sin kontantinsats med ett bolån där fastigheten fungerar som pant för lånet. Dock är det inte ett hinder att låna till kontantinsatsen med hjälp av ett privatlån, även kallat blancolån.

Avsikten med bolånetaket var att skuldsättningsgraden hos de svenska hushållen skulle minska. Finansinspektionen har bedömt att det har lyckats. Däremot har detta även ökat möjligheterna för att fler tar konsumtionslån, vilket FI trots allt ville undvika.

Det sker idag löpande debatter om huruvida bolånetakets konsekvenser är framför allt negativa eller positiva. På grund av den pågående inflationen och de ökade bostadspriserna har det blivit allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, eftersom man måste kunna spara ihop till kontantinsatsen samtidigt som bostäder har blivit dyrare.

Framtiden får utvisa om bolånetaket bedöms tillräckligt positivt för de svenska hushållens ekonomi för att det ska bevaras.