Avdragsgill ränta – Så funkar det!
De flesta människor har någon form av lån – vare sig det är ett bolån, lån till renoveringen eller ett mindre snabblån. Olika typer av lån har olika villkor, upplägg och regler, men det finns något alla krediter med ränta har gemensamt. Det är att du som låntagare har rätt att få 30 procent av den ränta du har betalat tillbaka som skatteavdrag på din inkomstdeklaration.
Men hur funkar det i praktiken att få pengarna tillbaka och när kan du inte göra avdrag? Den avdragsgilla räntan kan vara bra att ha koll på om du går i tankarna att teckna ett nytt lån. På så sätt får du en rättvisande bild av hur stor lånekostnaden blir.
Ränteavdrag på 30 procent
Att något är avdragsgillt betyder att du får göra avdrag för den när du deklarerar. Du får med andra ord pengar som du redan har betalat tillbaka genom att du betalar mindre i skatt. Ränta är något som (nästan) alla lån har och utgör ofta den största kostnaden. Den ränta du betalar, oavsett typ av lån, är dock inte den faktiska räntekostnaden då alla räntor är avdragsgilla.
Det betyder att du får dra av 30 procent av dina räntekostnader från din slutskatt. Din skattekostnad räknas först ut baserat på dina inkomster. Därefter görs ett avdrag för ungefär en tredjedel av den ränta du har betalat under året från beloppet.
Exakt hur stort avdrag du har rätt till beror på hur mycket du har betalat i ränta. Ränteavdraget på 30 procent gäller upp till en räntekostnad på 100 000 kronor. För allt som överstiger denna summa görs istället en skattereduktion på 21 procent.
Ett praktiskt exempel
Vi tar ett exempel för att illustrera hur stora avdragen kan bli i praktiken. Låt säga att du har ett bostadslån på 2 000 000 kronor till en utlåningsränta på 1,5 procent. Dina årliga ränteutgifter blir då 30 000 kronor (0,015 x 2 000 000 = 30 000).
Under året har du också sparat pengar på ett bankkonto med sparränta, vilket har gett dig 3 500 kronor i ränteintäkter.
För att räkna ut hur stort ränteavdraget blir dras först 3 500 kronor (ränteintäkterna) av från 30 000 kronor (ränteutgifterna). Ditt räntenetto blir då 26 500 kronor. Det är baserat på denna summa som du får dra av 30 procent på din beräknade skatt.
I det här fallet blir det alltså 7 950 kronor (26 500 x 0,3) som du får göra avdrag för. Skulle dina ränteutgifter vara till exempel 120 000 kronor (överstiga 100 000) blir istället uträkningen: (100 000 x 0,3 = 30 000) + (20 000 x 0,21 = 4 200) = 34 200 kronor.
Banker och kreditbolag lämnar in uppgifter
Om allt fungerar som det ska behöver du inte göra något för att få pengarna. Du behöver med andra ord inte själv redovisa hur mycket ränta du har betalat under året. Istället lämnar banker och kreditbolag in kontrolluppgifter till Skatteverket på din räntekostnad. Uppgifterna ser du i din inkomstdeklaration. Även om det oftast blir rätt, bör du alltid kontrollera denna.
Alla räntor är inte avdragsgilla
Okej, vi erkänner – vi var inte helt ärliga när vi skrev att exakt alla räntor är avdragsgilla. Det finns självklart ett undantag som bekräftar regeln. Räntan på studielån hos CSN är inte avdragsgill eftersom den redan är väldigt låg (under 2020 är den 0,16 %). Den har anpassats så att du betalar in en lägre ränta från början, istället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.
Du kan inte heller göra avdrag för räntor på lån som du inte själv är betalningsansvarig för. Till exempel om du har gått i borgen för ett lån, men inte betalar räntan själv. På samma sätt kan du inte få avdrag för hela beloppet om du tagit ett lån med en annan person. Betalar du och din medlåntagare 50 procent var får ni också bara dra av så mycket av räntan var.
Endast nominell ränta är avdragsgill
Det är också viktigt att komma ihåg att det endast är den nominella räntan som är avdragsgill, inte förvaltningsavgifterna. Dessa är alla andra kostnader som kan uppstå i samband med ett lån, som till exempel uppläggningsavgift och aviavgifter.
När du jämför olika lån är det därför bra att ha koll på den nominella och effektiva räntan. Den effektiva räntan inkluderar både nominell ränta och förvaltningsavgifter. Låt säga att den effektiva räntan är 10 procent och 7 procent är den nominella räntan. Då kan du alltså bara göra avdrag för den del som utgörs av nominell ränta, det vill säga de 7 procenten.